Korna blir kvar på Järvafältet — arrendatorerna på Bögs gård tar över de tretton djuren

Sollentuna kommun lämnar över sina tretton highlandkor till arrendatorerna på Bögs gård den 30 september. Korna står kvar där de står, på östra Järvafältet, och betet fortsätter som förut. Det som ändras är vem som äger djuren — kommunen har sålt dem till Anders Ström och Bia Ström, som redan driver gården och har egna nötkreatur på samma marker.

Varför kommunen hade kor

Djuren är inte där för mjölkens eller köttets skull. Östra Järvafältet är ett av Sollentunas fyra naturreservat, och stora delar av det är gammal betesmark och våtäng. Slutar man beta växer sådan mark igen — först med sly, sedan med skog — och då försvinner de arter som hör hemma i det öppna landskapet. Betesdjur är det billigaste och mest effektiva sättet att hålla marken öppen. En highlandko äter det en gräsklippare inte kommer åt, och gör det året om.

Highlandrasen är vald för att den klarar svenskt utomhusklimat utan stall. Den är lugn, tålig och betar bredare än mjölkraserna — den tar även starrväxter och sly som andra djur ratar.

Vad beslutet innebär

Charlotte Svedlund, som ansvarar för naturvården i kommunen, beskriver överlämnandet som en fråga om kontinuitet: djuren blir kvar och naturvårdsbetet fortsätter som tidigare.

Britt-Inger Wennström Kajnäs (M), ordförande i kommunstyrelsens mark- och exploateringsutskott, kallar det en trygg lösning där korna går över till en stabil och etablerad ny ägare.

Bia Ström, en av de nya ägarna, ser det på samma sätt: tillsammans med gårdens övriga djur kan korna hålla landskapet öppet och samtidigt gynna den biologiska mångfalden.

För den som går på Järvafältet är skillnaden alltså ingen alls i höst. Korna betar där de betat, i samma hagar. Det som händer den 30 september är en ägarövergång på papperet.

Bögs gård och fältet omkring

Bögs gård ligger i norra delen av östra Järvafältet och har varit arrendegård länge. Gården driver både djurhållning och verksamhet riktad mot besökare, och den är för många den naturliga ingången till reservatet från Sollentunahållet.

Östra Järvafältet sträcker sig söderut mot gränsen till Sundbyberg och Stockholm. Det är ett av de större sammanhängande naturområdena i norra Storstockholm, och betet är en förutsättning för att de öppna partierna ska förbli öppna. Den som gått där en sommar känner igen både hagarna och stängslen — och att djuren tillhört kommunen har varit osynligt i praktiken.

Att gå förbi betesdjur

Highlandkor ser dramatiska ut med sina horn, men är lugna djur. Ett par saker gör passagen genom en hage problemfri:

• Håll hunden kopplad. Lagen kräver mellan 1 mars och 20 augusti att hundar hålls under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt — i praktiken koppel. I en hage med betesdjur är koppel rätt val året om, även när lagen inte kräver det. En lös hund är den vanligaste orsaken till att kor blir oroliga.
• Gå runt, inte rakt igenom flocken. Särskilt om det finns kalvar. Kon ställer sig mellan dig och kalven om hon tycker att du är för nära.
• Stäng grinden efter dig. Alltid, även om den såg öppen ut när du kom.
• Mata inte. Bröd och äpplen är inte bra för idisslare, och djur som lärt sig att människor har mat blir närgångna.

Naturvård som inte syns i budgeten

Beslut av det här slaget hamnar sällan i rubrikerna. Skötseln av ett naturreservat består till stor del av sådant här: stängsel, bete, röjning, slåtter. Det kostar pengar varje år och syns bara när det inte görs.

Sollentuna har fyra naturreservat, och östra Järvafältet är det som flest sollentunabor rör sig i. Kommunen har under 2026 också arbetat med vattenmiljön i området — det första spadtaget för dagvattenvåtmarken vid Segeludden togs i våras, och den har samma logik som betet: en åtgärd som ska verka på lång sikt.

För själva besöket ändras ingenting. Hagarna är kvar, stigarna är kvar, och korna står kvar — nu med en annan ägare på papperet. Fler aktuella händelser i kommunen hittar du i månadens evenemangsöversikt.